Per bor i en lägenhet på Östermalm med sin fru Kristina och erbjöds behandling på den virtuella avdelningen i oktober 2023 för erysipelas, en allvarlig hudinfektion. När Per åt middag med sin familj började han svettas kraftigt och fick hög feber. En kort stund senare syntes en tydlig rosa färg, och det var då Per och hans familj insåg att han hade drabbats av erysipelas. Tillsammans med sin fru tog Per en taxi till akutmottagningen och blev inlagd på en av medicinklinikens avdelningar. Klicka här för att läsa mer.
Han lades in på avdelningen kl. 04.45 på morgonen. När han vaknade nästa dag hade han möjlighet att bli överförd till den virtuella avdelningen. Eftersom vårdplanen i samband med diagnosen var förutsägbar kunde han erbjudas en plats på den virtuella avdelningen efter att ha behandlats och observerats under en mycket kort tid. Eftersom Per hade behandlats för erysipelas vid flera tillfällen tidigare var han bekant med det vanliga behandlingsförloppet. Han kände sig trygg med att läggas in på den virtuella avdelningen och stannade på S:t Görans sjukhus i mindre än 12 timmar.
"De förflyttade mig tillbaka till mitt hem runt lunch och under samma kväll väntade min fru och jag gäster. Jag tilläts delta i festen på villkor att jag lovade att inte hjälpa till med något och bara sitta stilla. Så jag satt bekvämt på soffan under hela evenemanget, där vänner kom fram och gjorde mig sällskap. En av gästerna var en dam i min ålder som hade ett förflutet på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning. Hon noterade att jag såg mycket piggare ut jämfört med bara några timmar tidigare på kvällen", berättar Per.
På den virtuella avdelningen var Per uppkopplad dygnet runt med en antibiotikapump. Vid behandling av erysipelas på sjukhus ges antibiotika vanligtvis via en intravenös slang. Men den pump som Per ordinerades innehöll hela dagens dos och administrerades automatiskt tre gånger om dagen. Detta gjorde att Medomas sjuksköterskor kunde göra fysiska hembesök en gång om dagen, administrera ny antibiotika och kontrollera andra vitala parametrar.
"Antibiotikapumpen låg precis bredvid mig när jag sov. Kristina sa att den såg ut som min teddybjörn", berättade Per.
Per och hans fru var mycket nöjda med att bli virtuellt inlagda och ansåg att det var en perfekt lösning. Det var inte första gången Per diagnostiserades med erysipelas och han kände sig stabil i sitt tillstånd och visste hur sjukdomen vanligtvis utvecklas och behandlas. Vid tidigare tillfällen hade han varit ansluten via en intravenös slang under tre dagar på sjukhuset, men han tyckte att behandlingen var ovanligt snabb och att svullnaden försvann snabbare än vanligt.
"Rummen på sjukhuset är tråkiga jämfört med att få behandling hemma. Det finns bara en TV-skärm och rummet är sterilt. Jag borde inte klaga eftersom jag hade eget rum och badrum, men det är trevligare att vara hemma", förklarar Per.
Efter att ha lagts in på den virtuella avdelningen fick Per rådet av läkaren att fortsätta sin medicinering kontinuerligt under en längre period. Normalt tar en patient medicin mot erysipelas i 10 dagar, vilket Per hade gjort tidigare. Men med tanke på att han hade haft erysipelas flera gånger tidigare fattades beslutet att fortsätta med medicineringen i ett år.
"Det kändes tryggt att komma hem. Jag tror på vetenskap och kände att jag ville följa de råd som läkare och sjuksköterskor gav", avslutade Per
